PiggElin

En annan fantastisk julklapp som jag fick denna julen var min löparryggsäck och idag har jag testsprungit den ordentligt. 14 km fick den följa med på och den satt som ett smäck! Vatten, mobilen, toapapper och lite nötter fick följa med i den och jag tänkte inte en ända gång på att jag hade den på ryggen. Det är annat än den där jympapåsen som jag sprang med runt Norasjön.

 

En löparryggsäck ska sitta tätt mot ryggen och kunna dras åt så att den inte skumpar runt och gör löpningen jobbig. Den ska vara lätt så att det inte blir massa extra kilon att bära runt på.

Löparryggsäcken har ofta ett bröstband och ett höftbälte som gör att man kan justera så att säcken sitter nära kroppen. Höftbandet avlastar också höfterna från tyngden av säcken, så att hela kroppen kan vara med och bära säcken. Tillverkarna av löparryggsäckar försöker även göra axelremmarna på ryggsäcken så lätta som möjligt eftersom axelpartiet har väldigt känsliga kontaktytor.

Framförallt så tycker jag det smartaste med löparsäcken är att man i dom allra flesta kan ha en vätskepåse med slang som leder fram och ut på axelbanden och gör att man närsom helst kan ta sig lite och dricka genom slangen.