Nedvarvning

Om det är något jag fuskar med när jag springer mina löppass så är det nedvarvningen. Uppvärmning går oftast okej, och själva passet i sig går utmärkt. Men sen kommer den där förbannade nedvarvningen och det är som att min hjärna inte orkar pressa mig framåt mer. För det är inte benen som det är fel på, dom hade säkert orkat lite till om bara hjärnan hade puschat på precis som den gör när jag pressar mig fram 16 km trots att jag bara vill ge upp..
 
Nedvarvning är inplanerat i mina pass från marathon.se när man springer lite mer teknik och/eller kvalitetsbasererade pass. Tillexempel som idag när jag skulle springa 3 km uppvärmning, 3 km backträning och sen 2 km nedvarvning.. Uppvärmningen och backträning gick ju okej, men sen händer nåt och jag fuskar rejält på nedvarvningen. Med fuskar så menar jag att jag går istället för att springa... Idag var det till och med så illa så att jag gick HELA nedvarvningen..
 
Jag vet ju att både uppvärmningen och nedvarvningen inte bara är till för att värma upp och värma ner kroppen, utan också för att få några extra kilometer i benen.. Men jag slappnar liksom av på dessa nedvarvnings kilometrar. Istället borde jag tänka passet som ett 8 kilometerspass med 3 km backe i mitten. För när jag springer långdistanser och varken uppvärmningen eller nedvarvning är inplanerat i passet, då ger jag mig inte på slutet..
 
Det är egentligen samma sak när jag är på friskispass. Uppvärmning och passet i sig går bra. Men sen kommer nedvarvning och strech och då vill jag helst gå ut från passet. Jag skyller på att jag har så svårt att slappna av efter ett köttigt pass, och därför vill jag inte gå in i den där stilla fasen, med nedvarvning och stretch. Men eftersom jag på löpningen istället har svårt att hålla tempot uppe i nedvarvning så säger jag ju emot mig själv..
 
Varför är jag så anti nedvarvning?
Någon som känner igen sig?
 
Jag avslutar med några tänkvärda ord som en ledarvän sa sist vi ledde pass ihop.
- Nedvarvning och stretch är början på nästa pass.
 
/PiggElin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0