PiggElin

God frukost i kivik gjorde oss laddade för en lång dag. På vägen ner mot Simrishamn stannade vi till nedanför stenshuvud för att sedan bestiga huvudet. Stenshuvud är alltså inte ett människohuvud eller ett huvud över huvudtaget. Det är ett berg dit man flydde för i tiden när fienden kom. Där uppe på toppen av berget (alltså huvudet) kunde man försvara sig bra mot inkräktare. Huvudet bjöd på många fina utsikter och vägen upp till toppen var lite trollsk.

 

Därefter hoppade vi in i bilen igen och åkte raskt ner till Simrishamn. Utanför Simrishamn ligger Simris och där vid en söt liten kyrka ställde vi bilen och hoppade återigen upp på våra cyklar. Planen var idag att cykla ca 6 mil, och jag måste erkänna att jag inte alls var så pigg på det efter gårdagens felkörningar och hemska grusvägar på slutet. Men nästan direkt när vi började cykla så kom vi ut på en mysig, fin och vacker cykelväg ut längs med havet från Simrishamn ner mot Kåseberga som var första målet.

 

Vi stannade till på några små ställen för att kolla kartan och fylla på med vatten och energi. Och till skillnad från igår så var det endast asfalts vägar och mycket lättare att hitta. Efter en del motvind den sista milen så var vi framme vid Kåseberga. Kåseberga är ju mest känt för sina Ales stenar och det var också därför vi och väldigt många andra var där. Jag hade inte så stor koll på vad Ales stenar var för något förutom att det var massa stenar i en ring. Men efter besöket där så känns det väldigt häftigt och coolt. Man kan lite enkelt uttrycka det att stenarna tillsammans med solens stånd fungerar som en kalender.

 

Efter besöket hos stenarna tog vi oss ner till hamnen i Kåseberga och där fick vi smaka god lax i olika sorter med potatissallad och sås. Mycket gott, och det gjorde mig pigg som en duracell. Vi fortsatte uppåt tillbaka mot Simris och cyklade igenom små söta samhällen. Väder, vind och vägar va med oss hela vägen tillbaka och det kändes fantastiskt att susa in i Simris och veta att 16 mil på cykel i tre dagar är nu avklarade och dessa 15 mil har varit fantastiska på många sätt. Min rygg är uppbränd, mina ben är trötta, mina vyer är vidgade och jag är lycklig!

 

Sist men inte minst:

Tack kära pappa för en fin resa!

 

/PiggElin