PiggElin

Idag har jag varit moraliskt stöd åt Ellen som har gjort sin uttagning till att bli friskisledare. Självklart så blev hon godkänd och hon är verkligen värd det. Jag var nog lika nervös som henne när hon stegade in i salen och jag snällt stegade in på gymmet för att slå ihjäl lite nervös väntan.

 

 

Jag ställde mig på löpbandet och började springa. Efter 5 minuter så var jag nästan på väg att ge upp. Det är ju verkligen hur tråkigt som helst att springa på löpband. Jag hade bestämt mig att springa 30 minuter och tänkte att då bör jag har klarat ca 5 km. Men när det hade gått 15 minuter så hade jag bara sprungit 2 km. Jag blev nästan lite arg på löpbandet eftersom det kändes som det verkligen inte kunde stämma. Jag höjde farten och pressade på. Fy, va tråkigt det var.. Det fanns ju ingenstans att titta. Rakt in i en väg är ju inte så roligt. Tittade mest på klockan och försökte med min syn få klockan att gå snabbare. Efter 30 minuter hade jag bara sprungit 4,5 km. Jättekonstigt?? Jag som tyckte att jag höll en bra hastighet från start till slut. Men jag kanske springer snabbare utomhus?

 

Roligare är det i varje fall att springa ute!!!

 

/PiggElin