Vårruset 2012
Ända sedan tidigt i morse kände jag mig opepp inför att springa vårruset. Jag var helt säker på att jag skulle göra sämsta loppet någonsin eftersom mina ben har strejkat det senaste. Dessutom regnade det och blåste kallt vilket aldrig är peppande.
Vid 6 tiden var det ändå dax att cykla iväg och jag var inställd på att loppet skulle bli en chans att springa in mina nya skor och bara känna efter känslan i löpningen. Ingen prestation och inga måsten. Vädret hade dessutom blivit mycket bättre.
Medan jag väntade på mitt lag vid startområdet så kände jag hur den peppande känslan smög sig på. Tjejer överallt som alla var på gott humör och laddade till tusen. Solen lyste och snart dök mina lagmedlemmar och vänner upp. När laget samlats för att gå bort till uppvärmningen så började pirret i magen, så där som det gör för mig inför ett lopp. Pirret gjorde mig på gott humör och mina ben kändes plötsligt pigga.
Starten gick, men med folkmassan som var så gick dom första 2 km långsamt. Därefter hittade jag min egen fart och kunde springa på ett 5 min/km tempo hela vägen in till mål. Skorna kändes mycket bra och gav mig energi i varje steg. Benen har inte känts så här pigga och svarat så bra på länge!!
Tiden blev 27 min, vilket inte är min bästa tid men inte heller min sämsta. Jag är nöjd över mig själv men ännu nöjdare över mina vänner som alla var nöjda med sina tider!!
Nu har vi njutit av vår picknickkorg hemma hos mig i värmen, så nu är jag mätt, nöjd och glad!! Tack för en fin kväll laget!! Och bra kämpat alla tjejer som sprang/har sprungit vårruset i år! Ser fram emot nästa år! :)
/PiggElin
