PiggElin

Jag som alltid har haft så unga föräldrar har numera en gammal pappa på 52 år och en gammal mamma på 50 år. Vilket ju också betyder att jag har blivit "gammal"..

 

I varje fall så har vi idag firat min mamma som fyller 50 år. Firandet startade, (enligt mig) på friskis och svettis! Basjympa tillsammans med mamma och syster. Jag tycker såklart att basjympan var det bästa på hela dagen, men det är ju för jag älskar Friskis!!! Mamma och syster kämpade på bra och jag tror dom båda tyckte det var roligt, även om min syster har svårt att erkänna det..

 

Sedan har vi hunnit med både god mat och tårta och ett biobesök där vi såg Hobbit. Jag har såklart inte ätit varken, tårta, godis eller biopopcorn eftersom jag har godislöfte. Än så länge är det inte så svårt att hålla sig från sött, men jag har vid ett fler tal tilläfllen varit på väg att ta något av ren reflex. Men jag har kommit på mig själv varje gång och känner inte att jag har behövt stoppa det i munnen. Men vi får se, det kommer säkert dagar snart som jag kommer ha sockersug som tar över min kropp. Men jag är redo!!

 

/PiggElin

Tillsammans med min syster så började jag dagen med ett spinningpass i ottan. Klockan 6.45 entrade vi den nya Friskis och svettis lokalen i Göteborg. Fin lokal med bara spinning och gym ytor. Väldigt fräscht och öppet. Friskis & Svettis Göteborg slutar aldrig att expandera verkar det som.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilder lånade från friskissvettis.se/gbg. Öppna och stora gymytor med fåtal maskiner, mest för fria vikter och andra redskap.

 

 

Vi provade på ett spinningpass och det var väldigt roligt att min syster ville följa med. Eller rättare sagt hade jag mutat henne för att få henne att följa med. Det är så det funkar mellan henne och mej, det gäller att ha en bra deal annars blir det inget.. :P

Men det var det värt för det var mycket roligt att hon följde med, och imorgon ska hon få prova friskisjympa också. Även min mamma är lite sugen på att följa med trots att hon fyller 50 år imorgon..

 

/PiggElin

 

 

 

 

 

 

Japp, nu är jag klar!! Vårens medelpass är nu i sin strålglans!

 

Haha, så kände jag igår kväll med, men vaknade upp med känslan av att det saknades något i passet. Men nu har jag suttit och fiflat med passet och kan nog säga att jag är nöjd och KLAR! Nu är det bara att spela in passet, men det får jag vänta med tills jag är tillbaka i Örebro igen.

 

Om du vill prova mitt pass så är du välkommen på premiären den 9onde Januari kl 16.30.

 

/PiggElin

Det är verkligen en vågskål det där med att göra pass. Man vill att det ska vara ganska utmanande, men ändå inte så jobbigt så att motionärerna inte vill komma tillbaka. Just nu känns min första kondition som väldigt krävande, men det kan ju också bero på att jag kör om och om igen. Det är svårt att få någon uppfattning och helhet om hur jobbigt passet verkligen är. Måste testa det på folk först.

 

När jag själv går på pass så gillar jag när passet är lite för jobbigt, så att jag verkligen får kämpa. Jag blir så mycket mer taggad. Och om man går på ett pass i början av terminen så brukar jag tänka att det ska vara ganska jobbigt så att man kan tänka att mot slutet av terminen så kommer man klara passet galant istället.

Vad tycker du som läser? Hur ska ett pass vara? Lite för jobbigt eller precis lagom eller kanske för lätt?

 

Sen så blir jag orolig att passet ska bli så jobbigt så att inte jag orkar leda det. Alltså, det är ju en STOR skillnad på att leda ett pass och vara motionär på ett pass. När jag leder ger jag ju 10 gånger mer, och passet blir ju då ännu jobbigare. Så om passet redan nu är jobbigt så undrar jag hur jobbigt det blir när jag lägger på 10 gånger så mycket.

 

/PiggElin

 

 

 

 

Jag följer ett träningsprogram på marathon.se för löpning för att kunna ha en chans att nå mitt mål på Göteborgsvarvet som är på 2 timmar. Idag stod det att jag skulle springa 6 km och avsluta med lite styrketräning. Själva styrketräningen brukar jag strunta i eftersom att jag får tillräckligt med styrka under veckorna när jag går på och leder pass. Men efter en vecka jul och sjukdom så kände jag att det var ganska längesen mina muskler fick jobba styrkebetonat. Så jag bestämde mig för att börja sätta rörelser till mina styrkedelar i mitt nya pass.

 

Att göra styrkedelen tycker jag är svårast. Jag känner mig ofta begränsad i att hitta rörelser som passar till musiken och samtidigt få dom att ligga i rätt tempo så att det blir så jobbigt som det ska vara. Sen måste man räkna. Räkna Räkna Räkna! För att få rätt antal repetitioner hit och dit. Detta tycker jag är jobbigt, eftersom jag hellre vill följa musiken. Men friskisregler är till för att följa om man är friskisledare!

 

Jag kämpade på med styrkan och efter ett tag orkar man inte göra så många armhävningar, situps eller rygglyft som det ska vara eftersom man pumpar samma låt gång på gång för att få det att stämma. Musklerna blir verkligen uttröttade. Så styrketräning fick jag verkligen idag!!

 

/PiggElin

 

 

Så var det dags igen. Passbygge! Har suttit och snickrat på mitt nya pass inför Våren och känner mig väldigt nöjd. Jag har ju varit lite fundersam över att behöva bygga nytt pass, eftersom jag har tyckt om mitt höstpass så mycket! Man vill ju nå upp till att passet blir minst lika bra som det gamla, om inte bättre!!

 

 

Men efter att suttit med passet nu i eftermiddag så känns det väldigt roligt och jag tror det här kommer bli grymt bra. Jag vill bara fortsätta bygga och bygga!! Det ända jag saknar är en rörlighetslåt som inte är för långsam eller tråkig. Någon med skönt beat i. Den ska ligga i första rörligheten alltså direkt efter uppvärmningen, och då vill man ju att musiken fortfarande är ganska intensiv och med mycket rymd. Har du något förslag?

 

/PiggElin

Idag är det exakt ett år sen som jag diplomerades som medeljympaledare på Friskis och Svettis. Diplomeringen öppnade en ny väg in i Friskis för mig, och jag känner mig som en större del av Friskis än vad jag tidigare kände när jag endast hade en barnledardiplomering. Egentligen är det kanske ingen större skillnad förutom att jag nu har två intensiteter. Men på någon kostigt sätt så känns det större. Kanske mest för att jag hade så lääänge velat bli medelledare.

 

Jag kommer ihåg hur nervös jag var vid den här tiden förra året, men också hur mycket jag längtade att få stå där i mitten och göra det som jag hade drömt om sedan jag började på Friskis som 17 åring. Medeljympaledare!!

Dagen till ära ska jag faktiskt gå på ett diplomeringspass. Inte mitt eget som tur är, utan en ny medelledare. Jag älskar diplomeringspass. Dom är spännande och glittrande på något sätt! Jag har ingen aning vem tjejen är eller vad hon kommer bjuda på i sitt pass och det gör det extra roligt! En ny ledarkollega på ingång! :)

 

/PiggElin

 

 

Dagens julkalenderlucka erbjuder utfallssteg.

 

 

Utfallssteg är något jag lägger in ofta i min träning. Om jag är ute och går en promenad eller joggar så brukar jag göra några utfallssteg för att vässa styrkan lite.

 

Ett utfallssteg engagerar många och stora muskelgrupper. Förutom lår- och sätesmusklerna tränas bland annat bålstyrka, stabilitet och balans. De inblandade musklerna får arbeta på olika sätt: dynamiskt, explosivt och även stabiliserande. Hur långt steg du tar har inverkan på vilka muskler som tränas. Ett längre steg aktiverar exempelvis sätesmusklerna mer än ett kortare steg.

 

Att göra ett utfallssteg korrekt innebär en del teknik:

Stå stadigt med rak hållning och med fötterna en bit isär. Ta ett stort steg framåt. Sjunk ner med rak och stabil överkropp. Ett riktmärke är att vinkeln i främre knät ska vara cirka 90 grader. Det bakre knät ska peka mot golvet men inte nudda underlaget. Bakre benet används endast som stöd. Skjut ifrån med främre foten och kom tillbaka utgångsläget. (Friskispressen)

 

/PiggElin

 

 

Idag har vi haft en fin julavslutning på barnjympan på friskis. Tillsammans ledde jag och Maria ett ihopsnickrat julpass med lite julmusik. Det gick bra och det var väldigt kul! Efteråt bjöds det på pepparkakor, clementiner och saft, och bäst av allt massor av julkramar!

 

Nu siktar vi på nästa termin och det ska bli väldigt roligt att göra nytt pass till barnen och tillsammans med så många härliga ledarkollegor som vi nu är!

 

Nu händer det spännande grejer. Till våren kan du nämligen se mig jympa i en föreställning här i Örebro. Ja, det är sant. Vet inte så mycket ännu, mer än att jag ska vara med i föreställningen och få publiken att jympa. Haha, låter väldigt roligt. Föreställningen handlar om livet där träning är en del av livet. Men det ska bara vara den lustfyllda delen av träningen, därav min medverkan som friskisledare. Woohoo! Ska bli väldigt spännande! Jag ska träffa skådisar och regissör och resten av teamet på måndag, och därefter vet jag mer. :)

 

/PiggElin

Idag har varit en intensiv dag. Började imorse på Friskis med att vara med och diplomera ny barnjympaledare. Är så glad att jag fick äran att diplomera. Att diplomera innebär att man sitter brevid på första passet som en ny ledare leder, för att sedan kunna kvalitetsstämpla ledaren och passet. Att vara diplomerare krävs dels en utbildning, men även ett förtroende från kanslit om att man är rätt person för att kontrollera ett pass på det sättet. Jag har ingen utbildning som diplomerare men fick sitta med ändå eftersom jag har så bra koll på barnjympaupplägget och ledarskapet där. Så tillsammans med en "riktig" diplomerare, fick jag vara med om att diplomera en ny ledare idag! :)

 

Sen fick jag snabbt ge mig iväg för att göra ett inköp till mina skidor. Jag ska imorgon testa mina fina nya längdskidor och behöver ikväll valla dom. Valla är ju en hel vetenskap, så XXL fick idag hjälpa mig att hitta de mest basicgrejerna för vallning.

 

Därefter blev det ett snabbt ombyte till julfestklädsel och sen iväg på Friskis & Svettis julfest! God mat, trevliga människor, fina julklappar, och ett litet julsångsframträdande av mig och min jympaledarvän, Hedvig, och hennes pojkvän.

 

Nu ska jag valla! Spännande!

 

/PiggElin

 

December är här. I morse smög jag mig upp för att titta på julkalendern och öppna min första julkalender godis. Den första godisbiten uppmanade till ett friskispass, vilket passade utmärkt eftersom jag på morgonen ledde mitt knattepass i vanlig ordning och dessutom hade jag tänkt att gå på min ledarkompis Hedvigs medelpass på eftermiddagen. Så första december luckan är nu öppnad och avklarad!

 

Igår eftermiddag gav vi oss i väg mot Friskis i Västerås, jag och några vänner. Varför åka till Västerås för att gå på Friskis kan man fråga sig, när det ändå finns ett friskis där man bor. Jo, jag ska förklara. I det senaste numret av friskispressen, så är det en bild på framsidan på en tjej som visar lite övningar. När jag såg bilden så tänkte jag, henne känner jag igen. När jag hade tänkt ett tag så kom jag på att jag läser hennes blogg.

Jag fortsatte läsa friskis tidningen och hittade artikeln om årets friskisledare. Vem som hade blivit utnämd till årets friskisledare i år var bröderna Ericsson på Friskis & Svettis Västerås. Jag blev ju självklart sugen på att gå på deras pass för att se om de verkligen var så bra så att dom förtjänade den titeln. Jag kollade upp på hemsidan och fann att både dessa bröder och bloggerskan på framsidan ledde pass samma dag. Så jag beslutade mig genast för att slå två flugor i en smäll och åka och testa dessa människors pass, samt inspireras till mina egna pass. Jag frågade några vänner som jag vet älskar friskis lika mycket om dom ville följa med, och det ville dom ju såklart! Vi begav oss iväg laddade till tusen, i min lilla bil!

 

Trångt och mysigt i bilen när vi åker från Örebro, laddade som bara den. Roligt mitt öga knappt får plats på bilden. :)

 

Vi anlände tidigt till Västerås och tog en liten sväng i kylan i Västerås City, för lite mat. Därefter åkte vi till Rocklunda som deras trevliga lokal hette. Huset var fräscht och salarna stora. Dock kändes omklädningsrummen lite som i skolan. Vi fick plats på medelpasset med Anna Hultgren som ledare.

Det var ösigt, fartfyllt, bra musik, och roliga rörelser. Snygg övergång från kondition till styrka och härlig rörlighet på slutet. Men framför allt, ett GRYMT BRA LEDARSKAP! Vilken energi, och inlevlse. Hon spände ögonen i oss alla och fick oss att kämpa ordentligt!

 

 

Efter medelpasset fick vi stå och vänta på nya biljetter till Cirkelfyspasset. Först blev det lite krångel med hur vi skulle få biljetter eftersom passet var fullt. Men snälla som bröderna Ericsson och Friskis värden var så fick vi komma in ändå. Och hjälp vilket pass! Fantastiskt! Det går egentligen inte att beskriva, för du måste uppleva. Men den peppen, och de hejarop som strömmade genom lokalen under passen, det förvandlade hela träningen till ett party. Vädligt roligt! Dessa ledare förtjänar HELT KLART sin titel, ÅRETS FRISKISLEDARE!

 

 

 

 

Nyss hemkommen efter en fin eftermiddag/kväll i Västerås. Berättar mer om besöket imorgon. För nu ska jag pusta ut, och sedan gå till sängs.

 

Onsdag igen och ingen träningsskola. Det känns tomt och konstigt att jag helt plötsligt bara ska vara på Friskis en timma köra mitt medelpass och sen är jag ledig resten av kvällen. Men också väldigt skönt, så i kväll ska jag unnaa mig lite extra mys. Det är ju Bonde söker fru ikväll, och jag tänkte bjuda en vän på kardemumma scones och sen bara njuta av att vara ledig.

 

/PiggElin

 

Weeeeiiiii!!

 

Igår var jag på cirkelgym på Friskis. Det var ganska länge sen jag var på cirkelgym, och det kändes lite i kroppen. Jag lyckades börja vid en station som föralltid har varit min HATA STATION! Detta pga att jag är så svag i mina triceps. Okej, jag är ganska svag i armarna överhuvudtaget, men just triceps är hemska. Stationen jag hamnade vid var smala armhävningar och jag fick ångest bara ledaren uttalade orden.

 

Breda armhävningar = Inga problem

vanliga armhävningar = Okej, men tungt

smala armhävningar = DÖDEN

 

En smal armhävning innebär att man sätter händerna tätt ihop, armarna tätt intill kroppen, och armbågarna ska sträva rakt bakåt. Jag gör dock mina armhävningar på knä. (bild lånad från sats.se) 

 

Cirkelpasset satte igång och jag hade inte så mycket val, det var ju bara att börja pressa. Och hjälp vilken glädje! Jag trodde att jag gjorde nått fel. Jag har aldrig kunnat göra smala armhävningar. Men nu flöt de på, och jag fick till och med fråga min vän om det såg ut som jag gjorde rätt, för jag tänkte att jag måste ju göra nått fel, eftersom det gick så bra.

 

Vilken lycka! När jag kom hem efter passet så var jag tvungen att prova igen. Även då gick det galant. Imorse när jag vaknade var jag ännu en gång tvungen att prova, så jag inte hade tappat det över natten. Men det gick sååå bra!!

 

Jag har alltså blivit väldigt mycket starkare i armarna!!! Fantastiskt!!

 

/PiggElin

 

 

 

 

Har idag spenderat näst intill hela dagen i äkta friskisanda. Jag och Ellen har repat rörelser till Mohombi - Maraca som hon ska köra på sin friskis "audition" på söndag. Hon har verkligen ett snygg och rolig koregrafi att bjuda på, så jag tror inte det kommer vara några som helst problem för henne att bli godkänd.

 

Senare i eftermiddag fick det bli en liten sväng ut till Vivalla, där jag som representant för friskis var med på Vivalla familjefest och bjöd på ett Röris-pass. 50 barn var med och jympade loss och jag blev alldels dösvett av att bjuda så på mig själv. :)

Det bjöds på massa aktiviteter på familjefesten, tävlingar, mat, dans, smakprov, priser. Massor av aktörer som visade upp sina grejer. Och så lilla jag, men med jättestora friskis i ryggen! :) Är så stolt över att få vara friskis ansikte utåt ibland!

 

Nu ska jag och mina två fina tjejkompisar planera inför vår tjejklassiker som komma skall. Spännande!

 

/PiggElin

Efter tre intensiva dagar, med mycket att göra och tidiga morgonar så kände jag mig nästan sjuk i morse när jag vaknade. Jag hade så svårt att komma upp ur sängen och få igång mig. Blev väldigt sen och hann inte ens äta frukost. Efter den starten så har det inte riktigt blivit någon återställning. Lite människa har jag blivit, men jag känner mig fortfarande sliten..

 

Onsdagar betyder ju både att jag ska leda mitt medelpass och träningsskolan. Dessutom har hela förmiddagen rullat på med lektioner och läxor. Jag längtar verkligen till i kväll när jag får bara sitta och titta på bonde söker fru och sen gå och lägga mig.

 

Igår på utbildningen med friskis och svettis, så fick jag äran att lyssna till en grym föreläsning med Susanne Wolmesjö som handlade om barn och rörelse. Jag fick bland annat lära mig att om man tycker något är tråkigt, eller jobbigt så kan man prova att "vifta på svansen" som en hund. Hundar viftar på svansen när dom är glada. Vi är inte hundar, men vi är däggdjur och genom att vifta på vår lilla svanskota så stimulerar vi glädjehormoner. Så prova det nästa gång du har en tung tenta, eller ett tråkigt möte att ta tag i. Spännande va?

 

Så nu ska jag vifta lite på svansen och sedan fortsätta denna dagen med förhoppningsvis lite mer glädje.

 

/PiggElin

 

 

 

 

Fy tusan vilken träningsvärk jag har idag. Hela baksidan av benen är hemska. Hur sjutton jag ska klara av att leda pass om drygt en timme det förstår jag faktiskt inte. Får hoppas att uppvärmningen gör mig lite mer rörlig i benen.

 

Igår sprang jag för första gången på väldigt länge ett intervallpass. Dessa intervallpass alltså. Att det ska vara så svårt för mig att ta tag i dom. Men det är väl det att det är sååå mycket jobbigare att springa intervallöpning än att bara gå ut och springa. Man måste tänka och pressa sig så mycket mer..

 

Men igår blev det iallafall gjort. Jag körde 100 meter x 20, med återhämtning efter halva. Intervallerna sprang jag på 25 sekunder och vila 25 sekunder. 100 meter kan låta som en enkel match, men i högt tempo och x 20 så är det mycket längre än vad man tror. Galet jobbigt, men också ett pass där man känner sig grymt stolt efteråt.

Jag ville försöka visa med bild hur långt 100 meter är, men det är så svårt att se på bild, men långt, långt där borta på bilden ser ni en liten svart prick och det är jag, 100 meter bort. :)

 

 

Efter intervallpasset begav jag mig till friskis för ett litet möte som avslutades med ett steppass. Step är sällan jag går på numera. Jag gick ofta när jag var yngre och bodde i Göteborg. Men numera gör jag det bara som omväxling, så igår var det väldigt kul att få steppa lite :)

 

Jag vet faktiskt inte om det är steppen eller intervallpasset som har gjort träningsvärken till vad den är, men jag älskar känslan av att ha gett musklerna en rejäl omgång!

 

/PiggElin